Filmrecension: The Best of Me

TITEL: The Best of Me
 
REGI: Michael Hoffman
 
IMDb BETYG: 6,6
 
SKÅDESPELARE:  James Marsden, Michelle Monaghan, Luke Bracey m.fl.
 
HANDLING: Tjugo år efter att deras tonårsförhållande fick ett abrupt slut återförenas Dawson och Amanda. Deras stora förebild från ungdomen har avlidit och de återvänder till sin lilla hemstad för att ta farväl. Dawson har aldrig lyckats gå vidare i livet efter deras ungdomsförälskelse och Amanda är numera olyckligt gift.
 
VAD TYCKTE JAG? 
Åh, Nicholas Sparks asså. Man vet ju vad man har att vänta när man slår igång en av filmerna som baserats på hans böcker. Som alla andra är även denna film känslosam och romantisk, och tragisk. Jag älskar de manliga skådepelarna i denna film, både han som spelar den unga Dawson och den gamla.  Filmen är liiite i de längsta laget, men på slutet tog den tag i mitt intresse på riktigt igen efter en "lugn stund" i mitten. Filmen är gjord så man hela tiden är nyfiken på vad som gjorde att Amanda och Dawson gjorde slut.  Jag var dock inte beredd på det slutet den hade. Jag älskade gubben Tuck, som tog in Dawson, och hur han inte kunde prata känslor men man såg att han kände precis allt ändå. Har ni gillat Nicholas Sparks tidigare filmatiserade filmer gillar ni denna. 
 



Follow on Bloglovin